8. Från fackskolor 1901 till skolor 2005. Undervisning. Prefekter

Fackskolor, fackavdelningar och avdelningar

I 1901 års stadga är KTH organiserat i 6 fackskolor. 1921 ändrades detta till fackavdelningar, det fanns sju stycken: maskinbyggnad och mekanisk teknologi, skeppsbyggnad, elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemi och kemisk teknologi, bergsvetenskap, arkitektur. Dessutom fanns en fackavdelning inom vilken studerande inte placerades: avdelningen för allmänna vetenskaper.1932 tillkom fackavdelningen för teknisk fysik, som Borelius hade föreslagit, och fackavdelningen för lantmäteri, tillsammans nio fackavdelningar. Ett par år senare, 1939, ändrades fackavdelning till avdelning.

Sektioner 1984

1984 kom nästa organisationsförändring: sektioner. Det blev för civilingenjörsutbildningen sektioner för teknisk fysik, maskinteknik, flygteknik och skeppsteknik, elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemi, och lantmäteri. För bergsingenjörer blev det sektionen för bergsvetenskap och för arkitektexamen sektionen för arkitektur. I sektionen för teknisk fysik ingick institutionerna fysik, matematik, mekanik, reaktorfysik, reglerteknik och teoretisk fysik. Undervisningen organiserades av linjenämnden medan forskningsfrågor behandlades av sektionsnämnden.

Grundläggande utbildning

Undervisningen i fysikens många olika områden för såväl teknisk fysik-linjen som för KTHs andra linjer sköttes främst av fysikinstitutionens och institutionens för teoretisk fysik lärare: professorer, lektorer och adjunkter. Undervisningen för linjen teknisk fysik organiserades av linjenämnden för teknisk fysik med 21 ledamöter (7 lärare, 7 teknologer och 7 näringslivsföreträdare) där Lars Åkerlind var ordförande 1976-84 och Nils-Göran Nilsson 1984-90.

Tidigare lektorer och lärare i fysik. Från vänster Lars Åkerlind, Karl-Axel Pettersson, Gunnar Benediktsson, Bengt-Örjan Jonsson, Nils-Göran Nilsson, Karl-Olof Stawström och Ulf Ringström. Foto AlbaNova vid ett ”onsdagsmöte” september 2014, P. Carlson.

Optikerutbildingen

Institutionens särskilda utbildningsverksamhet var optikerutbildningen. Från att vara på gymnasienivå blev det efter långa diskussioner, bl.a. med Klaus Biedermann och Erik Ingelstam från KTH fysik, ett riksdagsbeslut 1991 om en optikerutbildning på högskolenivå. Uppdraget gick till ett samarbete mellan KTH och Karolinska Institutet med en kursplan som betonade det tvärvetenskapliga innehållet mellan fysiologi (KI) och optik (KTH). Utbildningen startade 1993 med 45 elever som i den treåriga utbildnngen tillbringade 20% av tiden vid KTH och fysik II fram till flytten till AlbaNova 2001 och institutionen för tillämpad fysik.

Delfakulteter 1993

Nästa förändring kom 1993 då sex delfakulteter infördes: Arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbyggnad (ALV), Elektroteknik och informationsteknik (EIT), Kemi och kemiteknik (KKT), Maskin och materialteknik (MMT), Teknisk fysik (TFY) och Ingenjörsskolan (IS). Fakultetsnämnden beslutade i frågor som gällde såväl den grundläggande utbildningen som forskarutbildning och forskning.

Skolor 2005

Tolv år senare, 2005, var det dags för skolreformen, KTH indelades i tio skolor: arkitektur och samhällsbyggnad, bioteknologi, datavetenskap och kommunikation, elektro- och systemteknik, industriell teknik och management, informations- och kommunikationsteknik, kemivetenskap, teknik och hälsa, teknikvetenskap samt teknikvetenskaplig kommunikation och lärande.

Prefekter fysikinstitutionen

Einar Lindholm -1979
Lars-Erik Selin 1980-87
Hans Åström 1988-91
Nils Göran Nilsson 1991-92
Anders Flodström 1992-1993
Nils Åslund 1993-94
Mats Larsson 1995-96 (Mats tillträdde en professur vid SU 1996)
Per Carlson 1996-2000
Håkan Snellman 2001-2005
Bengt Lund-Jensen 2006-12
Mark Pearce 2012-

Befordringsreformen 1999.

Från 1 januari 1999 ändrades efter riksdagsbeslut högskoleförordningen så att tjänstetiteln professor kunde erhållas av lektorer efter en befordran. Ett stort antal lärare vid institutionen är idag professorer.