Skip to main content
To KTH's start page

9. Bildgalleri

Café ”Petissan”, i hörnet av Drottninggatan och Kungstensgatan, ofta besökt av teknologer från det närbelägna teknologiska institutet. Originalbild från 1880-talet. Byggnaden flyttades 1907 till Skansen. Stockholms stadsmuseum.
Stora gården mot nordost 1939. Här fanns fysik, elektroteknik, arkitektur samt väg- och vattenbyggnad. Stockholms stadsmuseum.
En av de många hundratals ”anordningar” som Borelius attesterade. Denna om Geiger-Muller rör för kärnfysik.
Van de Graaff acceleratorn (1 MV) i källaren Liindstedtsvägen 24 installerades troligen i samband med inflyttningen i huset 1949-50. Efter nedmontering täcktes hålet av brädgolv. I källaren fanns också ett kol-14 laboratorium som inreddes i mitten av 1950-talet. Från ”Teknis i bild” (1952).
Teknologer 1948, övning i fotografi. Klädseln vanlig för den tiden!
Den första Heliummaskinen i Skandinavien byggdes upp på Lindstedsvägen 24 i mitten av 1950-talet och flyttades 1964 till det då nya fysikhuset på Teknikringen 14. Till vänster gasflaskor och manöverpanel. Flytande helium transporterades till experimenten i fasta tillståndets fysik i det mindre kärlet till höger. Flytande helium levererades till ett stort antal externa användare i Sverige. Senare kompletterades anläggningen med ett återvinningssystem.
En hologramuppställning från 1968 i källaren på Lindstedtsvägen 24. Strålen från lasern (nedan till vänster) delas och en del belyser objektet, en högtalare, och den andra mot den fotografiska plåten som efter framkallning blir ett hologram. Uppställningen utvecklades till ”Lasergrottan” 1984. Foto K. Biedermann.
Från Kungl. Tekniska Högskolan 1827-1877-1977, Jubileumsskrift. Under allmänhetens dag 14-15 maj 1977 höll bl.a. prof Nils Åslund (fysik IV) föredraget ”Bilden, sedd av ögat - sedd av datorn”. ”Efter att ha lästs in av mätmaskinen OSIRIS hos Fysik IV och behandlats av institutionsdatorn DORIS och till slut presenterats på en TV-skärm ser bilden av föredragshållaren Nils Åslund ut så här. Denna bild har alltså under ett skede av sin historia helt representerats av siffror, i minnet hos en dator.”
Fysikprofessorer 1980. Från vänster Hans Åström, Einar Lindholm, Klaus Biedermann, Gudmund Borelius, Erik Ingelstam, Nils Åslund, Peter Erman. Saknas Lennart Huldt, Sigvard Thulin.
Teknisk fysiks 50-års jubileum 1982 I Stadshuset. Från vänster prof. em. Gudmund Borelius (vid tillfället 93 år), prof. em. Einar Lindholm och prof Peter Erman (fysik I). Foto: B. Erman.
Prof. Göran Grimvalls stående kolumn i Ny Teknik har roat fysiker och ingenjörer sedan 1979. Med åren har det blivit över 1500 problem. Göran har utgivit ett flertal böcker med anknytning till miniproblemen.
”Sing-sing”, över gården från fysikhuset Lindstedtsvägen 24. Lektionssalar, kontor för delar av fysikinstitutionen på senare delan av 1990-talet, lokaler för TFY-kansliet. Teknis i bild 1952.
Invigningen av Lasergrottan 11 maj 1984 med Klaus Biedermann som aktiv guide. Från ”Aperturen” nr. 2, juni 1985.
Karl-Erik Berkgkvist (1930-2012) vid sin spektrometer i källaren på Manne Siegbahninstitutet omkring 1990. Bergkvist innehade en personlig professur i kärnfysik och gjorde på 1970-talet unika mätningar av elektronneutrinons massa. Foto P. Carlson.
16 mars 2001. Nanofysikgruppen besöker det snart färdiga AlbaNova. David Haviland till vänster.
Doktoranden Klaus-Dieter Zastrow (t.v.) Fysik I undersöker 1989 egenskaper hos plasma med Vascatronen, en 20 kV elektronaccelerator avsedd för tidsupplösta studier av fria atomer och molekyler. Med en excitationsström av upp till 500 mA fås en intensiv ljuskälla som kan studeras med en högupplösande gitterspektrometer. Foto: E. Rachlew.
Fluorescensspektroskopi med utrustning från Fysik I vid MAX-laboratoriet i Lund 1995. Bakom Elisabeth Rachlew syns doktoranderna Andrzej Karawajczyk och Ken Yoshiki-Franzén. Utrustningen testas här innan fotonerna släpps på. Nya super-exciterade tillstånd kunde upptäckas. Foto: E. Rachlew.
Niclas Weber (doktorand), Tom Francke (NFR forskare) och Per Carlson i laboratoriet i New Mexico State University hösten 1993 med KTHs partikelspektrometer, en Ring Imaging Cherenkov detektor, vilken användes för att mäta antimateria i den kosmiska strålningen. Foto P. Carlson.
20 juni 2001, Saab Ericsson Göteborg. Vibrationsprov av scintillatorer för Pamela projektet. Från vänster Jens Lund, KTH doktorand, Mark Pearce och Johan Lundqvist, KTH doktorand. De utprovade scintillatorerna var en del av det internationella Pamela-projektet, som sköts upp på en rysk satellit i juni 2006. Pamela har givit unika data för flödet av kosmisk strålning. Bl.a. har mycket uppmärksammade data för det ökade positronflödet publicerats. Pamela tar fortfarande (dec. 2014) data. Foto SSC.

Strålningstester av CsI(Tl) kristaller med Karolinska sjukhusets koboltkanon 2004. På bordet dels mindre testbitar från kristallblock, dels en 34 cm lång kristall för Fermi-projektet. Det svenska bidraget (KTH fysik, Stockholms universitet och Kalmar högskola) till projektet utgjordes av kristallerna, 1536 stycken, till Fermi’s elektromagnetiska kalorimeter. Fermi-satelliten sköts upp av NASA 11 juni 2008 och har givit unika data om universums elektromagnetiska strålning. Till vänster delvis skymd KTH-doktoranden Sara Bergenius-Gavler. Foto: L. Nilsson.

 Sveriges astronaut Christer Fuglesang ombord på den internationella rymdstationen under sin andra vistelse där, 28 augusti - 12 september 2009. Den första var 9 - 22 december 2006. Han visar partikeldetektorn ”Fluxen” (scintillatorer och elektronik för koincidensmätningar) tillverkad på KTH (partikel- och astropartikelfysik) som användes för att mäta partikelflödet inne i rymdstationen. Christer, som har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från KTH och en doktrosexamen från Stockholms universitet är sedan 2013 adjungerad professor i rymdfysik på KTHs fysikinstitution.

Esrange, Kiruna, 12 juli 2013. Prof Mark Pearce, partikel och astropartikelfysik KTH, och prof. Tune Kamae (Stanford och Tokyo universitet). Ballongen i bakgrunden ska just lyfta experimentet ”PogoLite”, 1750 kg, som mäter polarisationen hos 25-100 keV röntgenstrålning. Ballongflygningen varade 14 dagar och slutade ca 3000 km från Moskva nära staden Norilsk. Projektet är ett samarbete mellan KTH, Stockholms universitet, Hiroshima, Stanford, Moskva universiteten och DST, Linköping. Foto M. Kiss.

Nobelpristagare på besök

Tsung-Dao Lee och Chen NingYang, Nobelpristagare i fysik 1957 (”för deras djupgående undersökning av de s.k. paritetslagarna, vilka lett till viktiga upptäckter rörande elementarpartiklarna”), på besök hos Manne Siegbahns acceleratorlaboratorium i Frescati under Nobelveckan.
Dennis Gabor, Nobelpristagare i fysik 1971 (”för hans uppfinning och utveckling av den holografiska metoden”), i ”lasergrottan” under Nobelveckan. Foto K. Biedermann.
Nobelpristagarna i fysik 1995 Martin Perl (för upptäckten av tauonen) och Fredrik Reines (för påvisandet av neutrinon) framför porträttet av Manne Siegbahn, Nobelpristagare 1924. Fotot togs i samband med en middag för de båda pristagarna i december 1995 i ”Villan” vid Manne Siegbahn-instututet i Frescati. Foto P. Carlson.
Nobelpristagaren i fysik 1997 Claude Cohen-Tannoudji (prisbelöning för ”hans utveckling av metoder att kyla och infånga atomer med laserljus”) på besök på KTH. Här med Stig Stenholm (tv) och i mitten en glad fransk exjobbare. Foto E. Rachlew.
Martinus Veltman (stående) och Gerardus t’Hooft Nobelpristagare i fysik 1999 ("för deras avgörande insatser rörande kvantstrukturen hos teorin för elektrossvag växelverkan i fysiken”) under en middag i Manne Siegbahn-huset. Foto: O. Anderby.
Vid 100-årsfirandet av Nobelpriset 2001 var sju tidigare Nobelpristagare gäster vid en middag hos partikel och astropartikelfysikgruppen: Val Fitch (1980), Melvin Schwartz (1988), Jerome Friedman (1990), Sheldon Glashow (1979), Richard Taylof (1990), Burton Richter (1976) och Georges Charpak (1992).
Peter Higgs gav 2009 års Oscar Klein memorial lecture vid AlbaNova. Higgs erhöll tillsammans med Francois Englert Nobelpriset i fysik 2013 ”för den teoretiska upptäckten av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar,och som nyligen, genom upptäckten av den förutsagda fundamentala partikeln, bekräftats av ATLAS- och CMS-experimenten vid CERNs accelerator LHC”. Foto K. Biedermann.
Nobelpristagaren i kemi 2014 Stefan Hell (t.h.) (”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi/for the development of super-resolved fluorescence microscopy”) diskuterar med Kjell Carlsson och Per Takman på AbaNova, maj 2007. Foto K. Biedermann.